Versionshantering vid processer för markanvändningsplanering
Inom projektet, som genomförs av institutionen för byggd miljö vid Aalto-universitetet, tillämpas metoder för versionshantering vid programutveckling i samband med planläggningsprocessen.
Vad söker man en lösning på?
Merparten av de förbättringar som effektiviserar markanvändningsprocessen fokuserar på att utveckla tekniska stödmetoder, t.ex. strukturerad information i stil med datamodeller för markanvändning och applikationer för geografisk information. Definitionen och integrationen av dem sker vanligen på de befintliga processernas villkor, och den teknik som används avgör till stor del vilken valid information som kan samlas in om planeringsobjekten, hur målen för planläggningen värdesätts och hur planens konsekvenser bedöms.
Med hjälp av nya tekniska metoder kan man avslöja ineffektiva flaskhalsar i processen och arbetsdryga skeden eller skeden där det lätt uppstår fel. När planeringsteknik utvecklas som stöd för planläggningen är det väsentligt att undersöka såväl processens tekniska behov som tekniska möjligheter och begränsningar i förhållande till processen.
Genom projektet vill man framför allt hitta en lösning på planeringsproblem som gäller kompatibiliteten mellan tekniken och planläggningsprocessen.
Mål: att testa metoder för versionshantering vid programutveckling i samband med planläggningsprocessen
Målet för projektet är att tillämpa metoder för versionshantering vid programutveckling i samband med själva planläggningsprocessen. Projektet testar möjligheten att parallellt bearbeta olika delar av planerna, att effektivt undersöka flera alternativa lösningar och att spara själva processen för planens tillkomst och de uppgifter som använts för detta i en strukturerad form som revisionshistorik.
I ett på förhand fastställt schema skapas en förgrenad revisionshistorik över plankartan och planbeskrivningen samt över bearbetningen av de uppgifter som legat till grund för dem. De viktigaste fördelarna med detta är bl.a. att de uppgifter som sparas om planerna är enhetliga, att planerarna får möjlighet att studera och förstå tidigare åtgärder som vidtagits under processens gång, att man får en uppdaterad och heltäckande lägesbild samt att den kognitiva belastningen av planeraren minskar och överförs till versionshanteringen.
Vad går projektet ut på?
Inom projektet skapas en prototyp av ett verktyg med vilket den information som förs in i planen bearbetas. På grund av projektets tidsplan och resurser har man valt att fokusera på inledningsskedet av planprocessen.
Med hjälp av verktyget kan planläggaren iterativt bearbeta planens uppgifter på utkastnivå i kartvyn och foga väsentliga beskrivande uppgifter och attribut till de spatiala objekten.
Vilka resultat hoppas man nå?
Målet är att få en bättre helhetsbild av planläggningsarbetet.
Avsikten är att använda resultaten som grund för utvecklingen av mer effektiva och funktionellt validerade planeringsverktyg och av själva planläggningsprocessen. Resultaten ska även användas i den akademiska forskningen kring och utvecklingen av planeringstekniken.
Vem drar nytta av projektet?
Kommunerna, städerna, utvecklarna av planeringsteknik samt de som forskar kring planläggningen och dess stödsystem har nytta av projektet.