På vilket sätt kan man reducera utsläppen i luften och minska energikostnaderna för fastigheter? Optiwise genomförde ett försök där energiförbrukningen i stormarknaders kylaggregat minskade med bättre verktyg för energihushållning.

Vad sökte man en lösning på?

På vilket sätt kan man reducera utsläppen i luften och minska energikostnaderna för fastigheter? Ett svar på frågan är energihushållning och framför allt digital energihushållning, med vilken man bland annat kan kontrollera energiförbrukningen i stormarknaders kylaggregat.

Största delen av den arbetstid som används till energihushållning går för tillfället till att samla data från olika system. Med hjälp av digitalisering kan informationen som är spridd på otaliga bygg- och kylautomationssystem samlas på ett ställe i en visualiserad och lätthanterlig form.

Experter behöver inte längre använda arbetstiden på att samla ihop data utan de kan fokusera på att analysera informationen och verkställa energisparande åtgärder. Med samma resurser kan tjänsteleverantörer förvalta ett betydligt större fastighetsbestånd och koncentrera sig på att genomföra konkreta åtgärder.

Till följd av detta minskar fastigheternas energikostnader, användarnas förhållanden förbättras, klimatutsläppen sjunker, verksamhetens ansvarsfullhet ökar och fastigheternas värde stiger. Resultaten kan utnyttjas i bland annat kontor, daghem, skolor och vårdfastigheter.

Mål: Att eliminera manuella arbetsmoment

Huvudmålet var att eliminera största delen av de nuvarande manuella arbetsmomenten i energihushållning. Ett mellanliggande mål var att utveckla visualisering av data och förbättra informationsöverföring mellan olika system genom att utnyttja öppna gränssnitt.

Vad gjordes i projektet?

I försöket pilottestades digitaliserad energihushållning i sju affärsfastigheter. Tre av dem var stormarknader (hypermarket), tre var snabbköp (supermarket) och en var en trafikbutik. I projektet undersöktes dessutom utnyttjande av neuronnätbaserad artificiell intelligens.

Optiwise-appen utökades med en ny funktion för uppföljning av förbrukningen i fastigheten omfattande el-, värme- och vattenmätarna inklusive undermätare. Visualiseringen utvecklades så att experter lätt kunde gå in i datamassan och fokusera på förbrukningen i fastigheten under en specifik timme.

För appen skapades också neuronnätbaserad artificiell intelligens som utifrån temperaturdata från kylaggregaten kan avgöra om aggregaten fungerar som de ska. Den kan bland annat identifiera temperaturer som över- eller underskrider det normala. Den artificiella intelligensen rapporterar avvikelsen och en expert från servicebolag eller energihushållningen kan reda ut vad som orsakade problemet och åtgärda det.

Vem drar nytta av det här?

Resultaten från försöket kan utnyttjas i affärslokaler och bland annat kontor, daghem, skolor och vårdfastigheter. Med samma resurser kan tjänsteleverantörer förvalta ett betydligt större fastighetsbestånd och koncentrera sig på att genomföra konkreta åtgärder. Energianvändningen blir effektivare och då minskar kostnaderna och utsläppen.

Vilka resultat gav försöket?

Energihushållningen blev märkbart effektivare i fastigheterna. I de fastigheter som deltog i pilottestet minskade energiförbrukningen med i genomsnitt 15 procent under försöket.

Resultaten kan utnyttjas som sådana och de åtgärder som genomfördes kan dupliceras i inemot 3 000 stormarknads- och snabbköpsfastigheter i Finland. Tjänsten kan dessutom exporteras och exempelvis Sverige, Danmark och Norge har var för sig fler potentiella användningsställen än Finland. I övriga Europa är marknaden ännu större.

Ett av de konkreta målen för projektet var att en expert ska kunna hantera hundratals fastigheter i stället för några tiotal. Tack vare försöket kan en expert hantera cirka 150 fastigheter. Experternas arbetstid kan användas ännu effektivare när dataanalys med artificiell intelligens integreras i verksamheten.