Gordionpros projekt revolutionerar sjukhusplaneringen. Med hjälp av ett digitalt verktyg blir användarnas krav utgångspunkt för planeringen.

Vad söker man en lösning på?

För närvarande byggs det sjukhus i Finland till ett värde av över en miljard euro. Många olika aktörer ställer krav på dessa byggnader, och de måste klanderfritt kunna betjäna olika användargrupper. Kraven gäller bl.a. logistik, planlösning, säkerhet och flexibilitet.  

Vid vissa sjukhusprojekt bygger planeringen på en arkitekttävling och utgångsmaterialet för den. Inom alla projekt görs det utan undantag en kartläggning av lokalanvändarnas synpunkter med hjälp av olika inkluderande metoder.

Att reda ut flera olika intressentgruppers och hundratals användares verkliga önskemål har blivit ett problem, och detsamma gäller att bearbeta den erhållna informationen så att planerarna kan använda den som utgångspunkt och att hantera ändringar under hela planeringen. Metoderna för att fastställa kraven i ett sjukhusplaneringsprojekt och för att inkludera de berörda aktörerna i planeringen varierar och är ofta bristfälliga. Liknande planeringsfel görs om och om igen eftersom det saknas standardiserade verksamhetsmodeller.

Mål: en sjukhusbyggnad som motsvarar alla användares behov

Det huvudsakliga målet för projektet är att utveckla en kravhanteringsprocess som gör det möjligt att bygga sjukhus som motsvarar alla intressentgruppers behov. Målet är att kunna beskriva intressentgruppernas krav noggrant, så att de kan användas som utgångspunkt för planeringen.

Vad går projektet ut på?

De finländska universitetssjukhusen är nationella föregångare när det gäller inkluderande planering. Inom projektet jämförs god praxis vid de finländska universitetssjukhusen med modeller som utvecklats i Danmark. Resultatet används därefter för att förbättra sjukhusplaneringen i Finland.

Universitetssjukhusen i Kuopio och Uleåborg är samarbetspartner i projektet. De informerar om redan slutförda och ännu pågående projekt vid sjukhusen: fokus ligger på sjukhusprojektens metoder för inkluderande planering, nuvarande kravhanteringspraxis och utvecklingsmöjligheter.

För att utreda behoven samlas planeringsdata in från sjukhusens databaser och arkiv, och nyckelpersoner som har deltagit eller deltar i sjukhusplaneringsprojekt intervjuas. 

Utgående från behovskartläggningen utarbetar man tillsammans med de universitetssjukhus som valts till samarbetspartner en digital livscykelmodell för kravhantering i samband med sjukhusprojekt. Fokus ligger på att med hjälp av en digital plattform dokumentera krav på olika nivåer, användarnas tysta kunskap och olika synpunkter i ett format som är till nytta för planerarna och fungerar som utgångspunkt för planeringen.

Inom projektet kommer man att använda metoden Systems engineering (inkl. kravhantering), teknik för virtuell verklighet och applikationen Modelspace.

Vilka resultat hoppas man nå?

I en demomiljö testas sådana faktorer som enligt den behovskartläggning som gjorts inom projektet har visat sig utgöra de största problemen i samband med sjukhusprojekt. Eftersom flera universitetssjukhus deltar i projektet kan egna demomiljöer skapas för deras behov.

Utifrån lärdomarna och resultaten av försöket utarbetas en publikation om kravhantering i samband med inkluderande sjukhusplanering (Sairaalan osallistavan suunnittelun vaatimushallinta), som innehåller modeller, metoder, verktyg och exempel som de som deltar i sjukhusplanering kan använda i sitt arbete.

Genom att sammanställa bästa praxis och utarbeta en integrerad modell för kravhantering och inkluderande planering kan man åstadkomma kostnadsbesparingar och sjukhusbyggen av bättre kvalitet.

Vem drar nytta av projektet?

Planerare som deltar i sjukhusplanering, utförare av kliniskt arbete, experter samt ledningen för sjukhusdistrikt och sjukhus drar nytta av projektets resultat.